Tror att jag är på väg att få influensa. Så trött!
Lönesamtal imorgon. Behöver vara charmig och saklig !
Näe…ska lägga mig bums. Har just börjat på tredje del i Lundells triologin. Haft en semester dag idag:-) Har bara lust att både analysera Lundell och Måns Ivarsson som skrev boken. Det får det bli en annan dag. Nu är det sängen så jag är väldigt skärp imorgon.
God natt.
Inte så ut stan så här idag som för en veckan sedan.
Stockholm, Norr Mälarstrand, okt 2007
…och vilken en. Regn och blåst.
Åker bussarna, tror ni?
Intressant debatt i Expressen idag av Elisabet Höglund beträffande relation politiker och journalister. Att äta lunch tillsammans är ok. Däremot inte middag. Det har att göra med arbetstider, jobbar alla politiker och journalister på dagtid som hon antydar i artikeln? Är professionalismen kopplat till dagtid, ljus, vatten och inte vin samt ska vara öppet för allas beskådning?
Det är intressanta frågor. Viktiga till och med. Då politikerna har makten och media har bevakning av dess makt. Grunden till debattartikeln är Ulrika Schenströms pusskalas med fyrans politiske reporter Anders Pihlblad.
Etik och politik. Etik och journalistik. Svåra tema där det centrala begreppet för journalister måste ändå vara objektivitet. Granskning är också en journalists uppgift. . Avsättning däremot ligger på en djupare plan, hos oss, väljare…eller hos Fredrik Reinfeldt i det fallet:-) Så där har Elisabet Höglund fel även om jag förstår hur hon menar. Media i Sverige har stor makt. Det är media som de senaste åren har ändrat lagstiftning och rättens sätt att tolka lagen också. Kanske därför har ingen rikigt förändring skett? Förändringar i lagrum har berott så mycket på vad media har valt att fokusera på.
Klart det är fel att en stats sekreterare står och pussar på en journalist efter en middag som kan ha varit romantiskt. Samtidigt kan jag låta inte bli att tänka hur mycket fel det inte blir när en yrkeskår nästan bo ihop med den andras yrkeskåren. Hur påverkar journalister det ständiga umgänge med politikerna eller om det är musiker, företagsledare, författare…
Jag tror att det påvekar mycket. Jag tror att det ger den politiken vi har. De värderingar vi tar in.
har jag. Därför kommer jag inte att sjukskriva mig i ett par dagar bara för att läsa ut triologin om Ulf Lundell Vill du ha din frihet får du ta den Fast lust att stanna här hemma och läsa ut dessa tre böcker är stort!
Har ungefär 864 sidor kvar. Längtar efter att bläddra var och en av dem.
Gör mig arbetsskygg. Har tagit vara på den extra timme om och om igen. Tittat ute genom fönstret då dagen är fin och luften sval. Mest har jag läst. Tidningarna förstås, här lite på nätet på några bloggar och så ger jag mig i kast med Måns Ivarssons biografi om Ulf Lundell Vill du ha din frihet får du ta den. Den är så bra som det sägs. Det är en biografi om Ulf. Men även ett dokument från sin tid. Recension på SvD tar lite av det om än på ett ytligt och lite kyligt sätt. Nåväl, jag har läst nu 100 sidor av volym 1 och är helt fascinerad av hippiekultur som beskrivs där. Samt av så många viktiga händelser i världen då och inte minst i Stockholm.
Jag är född på den sena 50-talet. Femtiotalister är den generationen som jag brukar benämna som den generation som bara inte finns. Det var vi som såg till att återställa ordningen efter 40-talister reovlutionerande festande:-) För sent född för att ha upplevt hippierörelse och flower power tid och för tidigt född för att kunnat undgå dess påverka.
Det jag vill ha sagt är att boken är otroligt bra. Händelserna i tiden vävas in med Ulf Lundell kronologiska biografi. Det ger en annan dimension till boken och en bättre förståelse av Ulf Lundell som person, musiker och författare.
Ulf Lundell och Måns Ivarsson
Fotot avRonny Johannesson 2005 i DN
Nu ställer jag boken på lilla bordet i hallen så är tillgänglig vid nästa kopp kaffe. Själv ska jag ta itu med dagens görande då den extra timme i den vackra hösten är till sitt slut nu:-)
Ja, ni! Tänk om det vore så lätt alla gånger:-)
Sommartid är slut. SvD berättar om det.
Skönt med längre sovmorgon imorgon!
Aftonbladet skriver idag om de hemlösa barn. De barn som finns på gatorna men finns inte i statistiken. När och hur har Stockholm blivit så kall? När har vi slutat att ha råd och engagemang att bryr oss om vad arbetslösa ungdomar går igenom?
Katerina Janouchs krönika på Expressen är en krönika som berör när hon skriver om barn till folk som missbrukar alkohol eller droger.
Vems fel är det att unga är hemlösa med allt som det innebär? Vems fel är det att unga växer upp med föräldrar som inte kan ta hand om dem, som inte kan ta hand om sig själva? Är det socialens fel? Psykvården? Föräldrarnas själv som inte svarar på det egna ansvar som de har? Någons fel är det. Struntar i vems fel det är egentligen. Det viktiga är att stoppa det och bygga för att barn och ungdomar kan bo och leva under trygga former och i trygga miljöer.
Skulle tro att Oisin Cantwell har rätt nära han skriver i Aftonbladet att skolorna, sociala myndigheter, kyrkan och de frivilliga organisationer måste börja att samarbeta tidigare. Arg blir jag för att detta inte görs redan! Hur svårt kan det vara egentligen?
Charmen med Idol börjar att ta sitt slut för mig. Kanske det är bästa startfältet någonsin men det är något som inte klaffar i år. Det värsta är, för en gammal feminist som jag, att tjejer faktiskt har varit svagare i sina framställningar än killar. Känner mig som en svikare men hade velat har Evelina borta från tävlingen i några veckor nu. Förstår inte mig på att Marie Picasso ska benämnas som bästa sångerska i Sverige just nu…Hennes röst blir mer intetsägande för varje vecka. Ja, favorit? Amanda var det från början och nu vet jag inte riktigt än. Spelar ingen roll, bestämmer sig den unga tjejen för en karriär kommer hon att ha det. Hon har en underbar röst och kommer att växa ordentligen. Daniel, nja…Påminner mig om Marcus. Underbar röst och han kan uptträda. Det som vi går mist om är att se honom blir bättre och bättre för varje vecka. Han är redan så bra att det finns inte mycket att utvecklas där. Har jag fel?
Amanda eller/och Christofer är mina favoriter just nu. Amanda bara därför hon har den röst hon har. Christofer för att han har blivit bättre för varje vecka.
Den mörka tiden. För min del kunde november tas ur almanackan så ljuset kommer tillbaka till oss. November är den månad där man går hemifrån och är natt och natt är det när man kommer hem. Usch! December blir gladare och roligare när alla adventsljus kommer fram i alla fönster och staden lever upp. December är alltid en månad av höga förväntningar som skapas av att julen är på väg såsom alla fester och ledigheter och allt gott man vill ha.
Själv önskar jag mig att någon av de läkemedelsföretagen skulle komma på hur man kan ha sol och ljus i ett litet piller så bör intas varje dag och gör att känslan av vemod och nedstämdhet som i månader av november sköljs över mig, undvikas!
Nåväl, bara novemer är förbi går vi mot ljusare tider. Det är nåt, det:-)
