Arkiv för november, 2007
Bärfoto
Vägen till havet
Kantad av sol och glädje.
Skärgården, nov 2007
Handlar debatt på DN idag. Det är en studie av Handelsinstitutet som visar att de som mobbas känner sig inte klara av sina arbetsuppgifter. I företagsenkäter visas att den studien stämmer med att vart sjunde anställd anses inte klara av sina arbetsuppgifter.
Jag läser artikeln och blir väldigt nöjd över att Svenska Näringslivet har hittat kärnans puddel i människans kommunikationsproblem. De översittare är bra på sina jobb och de som trakasseras är inkompetenta. Samtidigt är den presenterade lösningen enkelt! Att ingen har kommit på det förut! Säg till att sparka ut folk när de inte trivs på jobbet vilket i artikeln anknytas till att inte ha en bra prestation.
Stefan Fölster och Björn Lindgren har en klar och tydlig analys där de hävdar att varje anställd som inte trivs på arbetsplats vill bli uppköpt av arbetsgivaren för att lämna jobbet.
Ja, allt kan analyseras hur som…Precis som allt kan undersökas och resultatet beror på vilka frågor man ställde och tolkning av dessa. Själv har jag bara en fråga, vore det inte toppen att Handels går ut och ta reda på vilket ansvar arbetsgivarna ta när folk känner sig mobbad på arbetsplatsen samt kolla lite hur det stå till med arbetsmiljön i den här landet.
Fungerar den inte beror det säkert på alla dessa anställda som bara väntar ut att arbetsgivaren ska köpa upp dem…Eller hur?
Till att lysa veckan ut
En liten november bild med en lykta som belyser den skönaste vägen…
Havs väg.
Skärgården, nov 2007
Vissen
…som en november dag. Vill ha mer energi än den som jag har nu. Trött.
Lite solstrålar finns det ändå…
Bild från http://www.ssi.se
Hemkommen från vinterlandet
Helgen var bra. I lördags lyste solen många timmar. Så många timmar gick jag och fotade. Det fotot tyckte sambo mest om. Så här är den:-)
Skärgåden, november 2007
Snart helg
Skärgården, sommar 2007
Det har inte varit en ok-dag
Tvärtom. Det har varit ett tungt dag. Möte hela dagen och splittringar i gruppen är stora så det sista som vi behöver är att sitta tillsammans i nästan åtta timamr. Vad vidrigt det är med mobbning. Svårt också att bevisa det. Sätta ord på. Det är inte, inte än, någon direkt mobbning på mig. Det kommer att komma när den aktuella hackkyklingen försvinner. Svårt är det att se vad som händer och inte kunna sätta stopp på det. Jag är tålmodig och tystnar. Väntar, väntar på en lösning. Väntar kanske på att den som har ansvar ska ta det ansvaret. Ändå vet jag att det inte räker. Mekanismerna är så subtila och starka. Om det ska ageras måste det vara jag som agerar. Och jag har svårt med att ta upp något som kan tas som skvaller. Hur går det att bevisa de menande och upprepade ögonkast två medarbetare emmellan? Hur går det att bevisa det ständiga att säga emot hackkycklingen? Man kan tycka olika, va? Hur går det att bevisa den dagliga hårda skärgången som minnar ut i hånskratt?
Jag har varit där jag är länge. Jag har sett det förut. Jag har upplevt själv det förut. Reagerat och då blev som det blev. Föregående chefen svek mig. Inte bara mig. Utan alla. Rädd för konflikter och sitt jobb har hon inte förmått utföra. Den chefen är bra…men ser hon vad som sker? Mig har det tagit år att se!
Jag vet att en lösning kommer att ske. På något sätt. Men idag har det varit en tungt dag. Det är så sorligt och ledsamt att det är så. Man förstår inte ens varför. Alla har rätt att finnas på sin arbetsplats. Hur kommer det sig att tre stycken inte ge andra som de väljer ut den rätten? Om jag ändå kunna förstå…
Det är stressigt. Inre och yttre stress visar sig på olika sätt. Jag vet vad som sker med mig men ändå tappar jag ord. Det där att tappa bort ord är ett tecken på att jag håller på att nå gränsen. Nu ska jag vila med mina två kärlekar i livet. Dottern och sambo. Vi ska till ön imorgon och bara vara under helgen. Hoppas nu att det bli lite ljust och soligt så jag kan gå iväg och plåta massor!
Skärgården, sommaren 2007
Ljus över staden
En mycket attraktiv tanke i den månad av mörket…Finns att läsa här på DN. Själv har jag hittat några levande ljus och en oljelampa som uppmuntrar sinnestämningen därute på landet. Det är faktiskt väldigt skönt med ljus som lättar upp den svarta. Och det inte bara symboliskt:-)
En fotogenlampa tänds på altan så fort mörket faller och släcks bara när vi går och lägger oss. Skenet från en fotogenlampa är det bästa som finns. Det är ett skön sken som sprider värme och tröst.
Gräskö september 2007
En variant av en sådan oljelampa har vi i trädgården. Det lyser ständigt. Även vid starkt regn.
Beroendet är oftast alltid svart. Det pratas beroende och dataspel på Svd En mycket intressant intervju finns där. Det är en speciell sorts av beroende den här nya beroende som den moderna världen skapat Det är lätt att fastna på datorn på många sätt. Kommunikation med andra är utan tvekan bereondeframkallande. Spelet kryddar det ändå mer skulle jag tro.
Spelet har jag ingen problem med. Jag spelar så sällan och det är inget problem att bara gå ifrån. Vid stress kan jag dock märka att datorn fungerar för mig som ett skydd mot alla krav, måste och förväntningar som finns IRL. Som tur är har jag alltid kunnat lämna datorn och gått ute i världen oavsett hur den har sett ut. Men visst förstår jag hur frestande det kan vara att tillåta sig abstrahera världen därute och bara spela, spela och spela med andra som även dem fokuserar på spel.
en bild säger mer än tusen ord
klart det gör! Nu är Sverige i EM:s slutspel och utifrån matchen idag förtjänar laget det.
Foto: Joel Marklund
Det är fortfarande mycket att göra. Känner mig lite stressad. Vill göra tusen saker samtidigt och det vet man att det inte gå. Hyrde en film idag även om jag visste att jag skulle titta på fotboll. Efter fotbollen fastnade jag i en massa intressanta bloggar så nu när det är nästan dags att stiga upp ska jag börja att titta på filmen.
Ibland är mitt liv rörig!
Och jag halvdöd på dagarna förstås:-)
