Två veckors ledig! Det är så underbart avslappande. Nu ska vi bara klara av julen och njuta av gemenskapen. Julen brukar vara en så där tid där det finns allt. Det är glädje och stress och även vemodiga känslor. Jag kommer alltid att sakna den stora familjen som jag aldrig har haft. Men jag har en bra och fin familj så det går bra ändå:-) Till julen minns man djupare alla som har funnits och lämnat oftast i förtid. Minns de förväntningar som fanns i barndomen och senare mitt eget barnets förväntningar och tindrande ögona på julafton.
Mycket har det hunnits med härhemma. Julklapparna är klara i alla fall även om inte alla inslagna. Städningen har gått bra och nu är maten på gång. Lite kvar finns det att handla men det kommer att göras i slutet av dagen. Just nu är det köttbullarna som gäller. Nötfärs vågade jag inte köpa på ICA. Amarillys har alagit ut och är så vacker!
Största nyhet i veckan verkar ändå har varit Mikael Persbrandt och hans avhopp från Dramaten. Jag tycker också att det måste ha varit tråkigt för alla. De som satte upp pjäsen, spelat i den och de som köpte biljetter och inte fick se honom. Det är klart. Men att det ska överdrivas på det sättet som det görs men stora skådespelare som uppför sig som ratade barn…Och så tidningar som hackar på och blåsa upp konflikten. Det är så tydligt att journalisterna är frustrerade då Persbrandt inte svara på deras frågor på det sättet de vill. Minns Bob Dylans ord om sina fans. Mikael Presbrandt kanske skulle kunna säga det något likt till journalisterna här i landet:
just ´cause you like my work doesn´t mean I owe you anything
Ja, så sant!
Nu till verkligheten som det är den här att upprätta en julafton:-)
